Morsanbaloo

Nå niin, ett tappert försök att få ihop ett blogginlägg. *ler*
Börjar med lite bilder från morsdagen.
Frulle på sängen <3


Fina presenter... Ida har själv gjort det turkos/svarta halsbandet. Det mindre hjärtat fick jag av Kari o barnen och det andra hjärtat fick jag förra året. <3


Robin o Jasmin kom med blommor <3


Av Lilli fick jag ett superfint kort och en tavla. <3 Har tyvärr inte hunnit fota den ännu.

På eftermiddan åkte jag till Luleå, hälsade på min kompis Åsa och sov sedan på patienthotellet. Hade en tidig läkartid...skulle göra ett mindre ingrepp, lite småjusteringar. *s*
Syrran kom och hämtade mig på dagen och vi åkte hem.
Ont o smått flummig...

Märkte på tisdag att nåt var helt galet... Ringde Sunderbyn massor av gånger (totalt 12!) Hade jag tur blev jag uppringd av en sköterska men vissa gånger var det ingen som behagade att ringa upp. :( Förklarade mitt problem och sa att nåt är helgalet för jag läcker som ett såll! Efter mycket om o men tycke de att jag skulle åka till Kalix för att kolla om urinblåsan var full o därför läckte.
Efter tre timmars väntande kollade sköterskan med en ultraljudsapparat och sa att det bara fanns 1 dl i blåsan...tro fan det, allt rinner ju bara ut. :(

Ringde igen till Sunderbyn, nu var klockan tolv på natten och jag o min trogna chaufför Syrran var less o trötta. Men nej, hem o sov, återkom imorgon.

Onsdag morgon, jag bestämde för att vara fastande i fall att det blir en ny operation. Men efter att en sköterska sagt att det blir då ingen op idag, åt jag lite yoghurt o macka.
Jag fick komma o träffa en läkare för det hade blivit ett återbud. Men så jävla bra då! Betyder det att jag annars hade fått sitta en till dag i telefon?! *arg*

Syrran o jag åkte i rätt hög hastighet tillbaks till Sunderbyn, tiden jag fick var om 1,5 timme. Vi hann i tid och läkaren gjorde en del mindre trevliga undersökningar. Vilka visade precis det jag sa: det läcker som fan, nånstansifrån.... Nu hade "min" kirurg också kommit till undersökningsrummet och hon började be om ursäkt för att hon råkat göra ett hål i urinröret. Babblade smått hysteriskt om att jag måste ha kateter jätte jätte jättelänge. Jag fick ett mindre bryt, funderade allvarligt på att klappa ner människan.... Syrran lugnade ner mig o jag lämnade läkaren dit o for ut o lugnade humöret = rökte.

Blev inskriven på avdelningen och där undrade de när jag ätit sist. Eftersom jag käkat mackan o yoggin kunde de inte operera mig genast, som dom ville. (gissa om jag svor över sköterskan)
Skickade hem Syrran och la mig o tjurade. :(

Vid nio tiden rullade de ner mig på op. Operationen tog drygt en timme och efter att jag legat på uppvaket o lyssnat på andras snarkningar och min blodtrycksapparats pipande fick jag äntligen åka tillbaks till avdelningen.
Hade fått någa sms hemifrån och det var som att öppna en kran: lipade som ett barn. ;(

Insåg att det som hjälper nu är just det, att röka. Både mot det horribelt låga blodtrycket och det låga humöret. På med rocken, satan kanylen med droppet måste tråcklas igenom, kateterhelvetet måste sättas i "strumpan" på låret, torka tårarna...Lyckades så bra att kanylen rörde på sig o började rinna blod. Satan! Var tvungen att ringa på sköterskan, hon tog bort kanylen o blodet. Men hon insåg snabbt att jag var på väg på en rök o se det fick jag inte. :( Perkelen, perkele, bara av med rocken igen och bädda ner sig i sängen, med en snus under läppen.
Var vaken halva natten, drack en kopp kaffe, baddade de lipiga ögonen och tyckte att livet var skit.

På morgonen kom läkaren o skrev ut mig. Syrran (så klart) kom o hämtade mig. Vi stannade i Kalix o tömde min pisspåse. *ler kasst* Sen var vi tvunga att stanna efter Seskisvägen också för att tömma den. Syrran passade på o undersöka hjortronblommorna vid vägkanten. *s* 

Sen dess har jag legat i sängen o sovit, ätit, läst, surfat....



Inte bara jag som käkar i sängen :)


Ska tillbaks till Sunderbyn den 23:e och om allt läkt bra tar det bort katetern o jag är frisk. :)
Om det inte är okej blir det en ny operation. :(
Hujja...
Jag kommer att kräva ersättning, det lär inte vara nåt problem för det var typ det första läkarna också sa...klen tröst iof.

Håll alla tummar och tår att jag slipper fler operationer.